Riksdagspolitikern Johan Linander är vice ordförande i justitieutskottet och har fått många samtal om ”Gryningspyromanen” och dennes härjningar. Nu har han läst vår bok och beskriver den som en ”saklig redogörelse”. Hela recensionen kan man läsa här.

Bakom varje brand finns ett offer som efteråt kämpar för att komma tillbaka. Det är inte så enkelt. I synnerhet som någon gärningsman aldrig kunnat dömas. Många av de bränder som är ”polisiärt uppklarade”, som polisen uttrycker det, har aldrig blivit föremål för domstolsprövning. Ändå är den samstämmiga uppgiften att ”Gryningspyromanen” ligger bakom dem. Som till exempel natten mot söndagen den 13 april 2008. Ulf Borgström, då 45, hade några månader tidigare släppts ur fängelse efter försök till mordbrand i Dalarna 2005. De sociala myndigheterna placerade honom, mot hans egen vilja, i Jönköping för att där inleda studier i en folkhögskola. Tidaholm ligger sex mil från Jönköping, en lätt sträcka för den den cyklande Borgström.

Natten mot den 13 april brann det samtidigt på fem olika platser. Ett var ett egnahemshus som totalförstördes. Adresserna var typiska för ”Gryningspyromanen”, två bränder på Trädgårdsgatan, två på Villagatan och en på Linnégatan. Dessutom låg ett av husen, det som totalförstördes, på gatunummer 21, en kännspak Borgströmhälsning. Dessa Tidaholmsbränder kopplades inte förrän långt senare samman med ”Gryningspyromanen”. Än i dag vet de drabbade inte med säkerhet vad som hände. En av dem skrev ett mejl till oss efter vi framträdde i Nyhetsmorgon. Detta är ett utdrag ur mejlet, med tillåtelse av den som skrivit det:

Fortsätt läsa →