Häromdagen kom det ett fint mejl om boken från Annelie i Skåne:

”Boken var lättläst. Den mer eller mindre rann genom fingrarna. Jag kunde inte släppa den En spännande och intressant bok om det inte vore för en sak. Det är ingen kriminalroman. Det är den bistra verkligheten. Allt har hänt och det kommer att hända igen…

Visst hans uppväxt var tragisk. Men om alla med en trasig barndom blev mordbrännare så skulle ju snart hela Sverige vara ett land i aska och ruiner. Boken väckte många känslor och tankar till liv. Igen… Finns det nån beredskap hos Ystadspolisen 2016? Kan man hoppas att de har lärt sig nåt? Kan man hoppas att de kan ta efter Gävlepolisen? Kan man hoppas på att nån åklagare med erfarenhet väcker åtal nästa gång? Vår säkerhet och trygghet måste väl ändå vara viktigast? Eller?

Kommer någon i Ystad att ta lagen i egna händer? Hoppas inte det! UB är inte värd att någon förstör sitt liv för att stoppa honom. Det är ju trots allt polisens sak. Det enda kan som kan stoppa honom är livstids inlåsning. För att få det måste han väl bränna ner hela Rosenbad först.

Jag blev mycket illa berörd av att läsa om det vansinniga dådet på Skivarps Ryttarförening. Visserligen var det ju
inte UB. Men hans skugga anas nånstans.

Medierna har ju bara skummat lite på ytan. Medan Ni har gjort en djupdykning i hur allt detta kunde ske. Den 1 december 2010 brann det på Lilla Östergatan. Tänk om han gått ett par hundra meter i en annan riktning och satt fyr.
Då kunde det lika gärna varit mitt hus som brann. Det kryper i mej vid tanken. Nästa gång kan det vara jag, mina grannar eller mina vänner som står utan hem pga Borgström. Eller ännu värre att nån fåt sätta livet till. Har en otäck känsla av att han inte bryr sig. Hans hat och kommande hämnd skrämmer. Min tanke är kan man bo kvar? Vågar man ?

Även mycket grova brott faller efter en tid i viss glömska. Men du och Jörgen sätter Borgström och hans gärningar i strålkastarljuset igen. Bra! Jag tycker efter att ha läst boken att den borde ingå som kurslitteratur på en del utbildningar som tex polis/juridik/socionom med flera. Ingen kan läsa boken utan att bli berörd och fundera: Är det så här vi ska ha det?

Ni har skrivit en viktig bok! Stort tack för det!”