I dag sitter Ulf Borgström i fängelse och antalet anlagda bränder i Skåne har halverats. I ett av de strängaste straffen någonsin för grov mordbrand i Sverige dömdes Ulf till åtta års fängelse först av tingsrätten och sedan av hovrätten sommaren 2011. När domen föll var det på flera sätt ett genombrott för rättvisan. Då godtog domstolen åtalet trots att ingen sett Ulf anlägga branden som tvingade trettiosju människor fly ute i snöstormen en decembermorgon år 2010. De tekniska bevisen, några vittnen och starka indicier räckte till.

Film om gripandet av Gryningspyromanen.

Han kan komma ut tidigast sommaren 2016. Vad som händer då vet självklart ingen, men de experter vi intervjuat i anslutning till denna bok är inte obekymrade. Tvärtom. När en mordbrännare drivs av hämnd blir det oftast bara värre, har historien visat. Och som vi skriver i denna bok är det just hämnden som varit och kanske är den enskilt starkaste drivkraften i fallet Ulf. Därför har de allra flesta vi pratat med under vår research varit ytterst ovilliga att delta med namn. Det har vi respekterat. Historien förskräcker när det handlar om folk eller företeelser som Ulf av olika skäl retat upp sig på. Det har oroväckande ofta brunnit på ställen som på olika sätt kopplar till dem som varit föremål för vreden.

I juridisk mening är han alltså oskyldig till de övriga dryga hundratalet bränder polisen är övertygad om att Ulf Borgström anlagt och som också anses vara ”polisiärt uppklarade”, som termen lyder. Problemet med just mordbränder är att brandplatserna är oerhört svåra att undersöka och att det svenska domstolsväsendet hittills ställt sig mycket kritiskt till indiciemål. Som vi berättat i den här boken går det att på olika sätt härleda över etthundra bränder till Gryningspyromanen. Frågan är om det inte vore en idé att lägga samman alla dessa bränder till ett enda åtal och föra det till domstol?

För inte är det ju heller i lagens anda och mening avsikten att man ska klara sig undan ansvar genom att helt enkelt bränna upp bevismaterialet.

Jörgen Pettersson & David Widlund